Välj en annan sajt
Logo - click for main page
Drottningdömet Valaari Kungadömet Ganahara Tempelstaten Biblioteket Logga in på den skyddade delen
Övrigt
     
                   
 
Snabbmeny
Triekhin
Senaten
Unionsrådet
Kanslerrådet
Ministerkanslierna
 
Bilaga: Val av senatorer
Giltighet
Valfusk
Undantag i vallagen
 

Statsskick

Triekhin

Triekhin är enligt lag och fördrag Dubbelkejsardömet Ganvalaans härskare. Deras makt är absolut, och i teorin är deras minsta önskan lag. I praktiken måste de dock beakta den för stunden rådande stämningen i landet, vilken förmedlas av företrädare för Senaten och (Unions)Rådet.
Triekhin kontrollerar imperiets militära styrkor, och de är de enda som kan beordra armén och/eller flottan att mobilisera.
Triekhins egentligen enda lagstadgade uppgift är att hålla samman riket med de medel som anses nödvändiga. I denna uppgift ingår att hålla sig väl med ledarna för de olika religionerna i riket.
Enligt lag kan Triekhin inte avsättas – när de kröns är det på livstid, men inte på bådas. Om kejsaren eller kejsarinnan dör förlorar den överlevande sin titel och ett nytt par kröns.
Triekhin består alltid av en prins från den kungliga familjen av Ganahara och en prinsessa från den kungliga familjen av Valaari.
Triekhin kan på grund av brott mot de gudomliga lagarna i extrema fall avsättas av den regerande tempeldrottningen, men det har nästan aldrig hänt.

Senaten

Den kejserliga senaten består av 269 medlemmar, från alla delar av det ganvaaliska samhället.


Kungen av Ganahara och drottningen av Valaari

2

Adel

75 representanter

Borgare

75 representanter

Bönder

75 representanter

Representanter för religiösa ordnar

42 representanter

Representanterna från adeln utses av Triekhin, medan representanterna från borgare och bönder väljs genom allmänna val.
Kungen av Ganahara och Drottningen av Valaari är enligt lag permanenta medlemmar av Senaten. Dessa är dock inte alltid närvarande på grund av andra plikter. De utser då ombud som ska föra deras talan i Senaten till dess att de återkommer.
Representanterna från de 42 religiösa ordnarna utses av ledarna för dessa ordnar.
Liksom de andra organen har Senaten en ledare, och det är denna ledare som har till uppgift att dagligen möta Triekhin för att ge och få information. Senatens ledare har titeln Ran och väljs av de övriga senatorerna för ett år. En senator kan väljas till Ran hur många gånger som helst, men maximalt sju år i rad.
Senaten har åtskilliga uppgifter. De skall hålla Triekhin underrättade om förhållandet i riket, råda Triekhin och se till att undersåtarna är upplysta om och följer påbud och lagar.
Senaten stiftar lagar, men de måste samtliga godkännas av Triekhin.
Senaten skall också upprätthålla kontakten mellan Triekhin och de två kungliga familjerna.

Unionsrådet

Unionsrådet är en uteslutande rådgivande församling. Enkelt uttryckt är det rådets uppgift att förse Senaten med alla uppgifter de behöver och att föra ut Triekhins och Senatens påbud till alla delar av riket.
Unionsrådet består av 1000 medlemmar. 300 poster tillsätts av Senaten, 300 tillsätts av de kungliga familjerna och resterande 400 poster genom lottning.

Kanslerrådet

Kanslerrådet är egentligen inte ett församlat råd. Kanslärerna administrerar var sitt län i riket. Då det finns 1276 län i riket finns det följaktligen 1276 kanslerer.
Kanslärerna utses av Senaten.
Kanslerer fungerar som skiljedomare, men deras primära uppgift är indrivning av skatter, att leda länets polisstyrkor samt verkställa domar.
Varje kansler skall tre gånger per år infinna sig inför Senaten för att ge rapport om sin verksamhet. Vid dessa tillfällen skall även skatterna överlämnas.

Ministerkanslierna

Ministerkanslierna består av de regeringar som lyder under kungen av Ganahara och Drottningen av Valaari.
Ministrarna och deras personal har normalt ingen makt och kansliernas titlar är normalt endast ceremoniella.
Ministerkanslierna övertar de uppgifter som innehas av Senaten, Unionsrådet och Kanslerrådet om någonting händer Triekhin och de utvalda efterträdarna inte är redo att krönas.


Bilaga

Val av Senatorer

Enligt lag skall 150 av de 267 senatorerna utses genom allmänna val. Valproceduren är lagstadgad, och övervakas av de kungliga familjerna..En gång vart sjunde år utlyses val i Ganvalaan. Då har de som önskar kandidera fyra månader på sig att tillkännage sin kandidatur. Därefter kontrolleras de av de kungliga familjernas ombud. Det är inte tillåtet för någon som är straffad för något brott att kandidera.
Därefter hålls ett preliminärt val för att sålla ut de kandidater – 2 x 75 bönder och 2 x 75 borgare – som skall väljas i huvudvalet.
Sållningsprocessen lades till år 9057 då så många kandidater ställde upp att folket blev så förvirrat att de avstod från att rösta.

Själva valet pågår under tre dagar, för att alla skall kunna rösta. Rösterna transporteras sedan under bevakning till de kungliga huvudstäderna och räknas under överinseende av de kungliga familjerna.

En månad efter valet skall de nya senatorerna presenteras i senaten och deras namn tillkännages över hela riket.

 

Giltighet

För att bli vald till senator krävs 67% av rösterna. Om antal röstande är färre än 8 000 ogiltigförklaras valet. Enligt lag skall en andra valomgång då startas inom tio dagar. Skulle färre valdeltagare än 8 000 rösta denna gång ogiltigförklaras valet återigen.
Det blir aldrig en tredje valomgång. Om valet förklaras ogiltigt två gånger tvingas antingen den sittande senatorn behålla sin position ytterligare en period, eller så får kungen eller drottningen utse en senator. Vanligtvis brukar valet då falla på den kandidat som fått flest röster i den första valomgången.

Valfusk

Vid sju tillfällen i imperiets historia har valfusk uppdagats. Lagen är sträng gällande detta brott. Den eller de som är ansvariga för fusket avrättas offentligt genom halshuggning, det skamligaste av alla dödsstraff.

Undantag i vallagen

1. Enligt kejserligt dekret är Första Provinsen undantagen regeln om fler än 8 000 valdeltagare, då provinsen endast har ca 2 500 röstberättigade invånare.
2. Om två kandidater får lika många röster i valet utses vinnaren genom lottning.
3. Slavar och dömda brottslingar har inte rätt att rösta.

 

 

 
       
       
       
       
       
       
       
       
       
       
       
       
       
               
               
     
       
Uppdaterad 2007-05-14
       
        e-mail